detox

Det var allt annat än en vanlig tisdag.
Du väntandes på Lunds central.
Solen sken.
Du sken.

Hur ljuvligt det var att få promenera,
med dig vid min sida.
Allt kretsande runt dig,
runt mig,
oss.

Du skall bara veta,
hur fullständigt uppslukad jag var.
Av eftermiddagen,
av kvällen,
av natten,
av dig.

Fullständigt medvetande,
men som i en fantasi,
fylld av lycka.

Berusad av dig.

När du ligger tätt intill,
så tätt det bara går,
du håller om mig,
och jag fattar din hand,
blir jag alldeles varm.

För varm ibland,
men jag ligger kvar,
vill inte röra mig,
inte förlora dig,
till andra sidan sängen.

Känner dina andetag,
de övergår till små snarkningar,
de stör mig inte,
behöver dem rentav,
de är sövande.

Känslan är overklig,
när jag har dig så nära,
känner mig trygg,
och jag vill aldrig mista taget.

Aldrig.